• Du är inne
• En församling i mänskligt format för dej, sibbobo
• Sånt händer
• Och var det händer
• Dop, vigsel, begravning
  • Dop
  • Vigsel
  • Jordfästning
  • Välsignelse av hem
• Kanslierna
• Tag kontakt
• S:t Sigfrids Kungörelser
• S:t Sigfrid?
• Vad får jag för kyrkoskatten?
• Till dej därborta
• Vänner i viken
• Suomeksi

Att planera ett dop

                                                                                                                                                                                        Foto F Lundell

Barndopet

I den evangelisk-lutherska kyrkan är det vanligast att barnet döps när det är ca 1-2 månader. Spädbarnsdopet uttrycker dopets gränslöshet: det är en Guds gåva som ges utan krav.

Man kan också döpas som konfirmand (i konfirmationen bekräftar man sitt dop) eller som vuxen, för att man själv kommit fram till att man vill bli döpt. Men då är reglerna annorlunda.

Den som redan är döpt får inte döpas på nytt. Vår kyrka godkänner alla dop som har skett i Faderns, Sonens och den heliga Andens namn, och där vatten har använts.

Namnet

Dop och namngivning ska inte blandas ihop. Varje barn får 1-3 förnamn oberoende av om det döps eller inte.

I dopet döps man in i Guds familj. Namnet som barnet ofta redan har fått nämns i dopet.

Namnet är en symbol för personen. Medan efternamnet ofta visar släktskapet, handlar förnamnet om mänskan och mig som individ.

Ibland väljer föräldrarna ett förnamn som "går i släkten". Eller också väljer de ett namn som betyder något särskilt. Eller ett namn som de annars bara tycker om.

Det är bra att tänka på hur barnets namn kan komma att användas. Kan barnet få problem med namnet? Är det tex. svårt att uttala eller skriva, eller alltför främmande?

Läs mera om namnet här

Dopkaffet

Det kan vara bra med någon sorts fest i anslutning till dopet. Ju större nätverk ett litet barn och en familj har, desto bättre är det. Festen kan göras enkel. Det hela måste inte vara påkostat.

Prästen

Prästen samtalar ofta med föräldrarna före dopet om programmet, men kanske också om vad dopet betyder, och annat aktuellt i familjen. Föräldrarna får gärna ha önskemål om programmet. Någon kan tex. läsa ur Bibeln, be en bön, tända ljusen, eller medverka med musik, sång eller dikt. Det som händer skall förstås passa i en gudstjänst, som dopet är.

Föräldrarna avgör om prästen skall vara med på festen efter dopet. Är dopet i ett hem är det naturligt. Men också om barnet döps i en kyrka är det trevligt om man bjuder hem prästen efteråt. Gör det då i god tid, så prästen vet att inte ta någon annan uppgift genast efteråt.

Blanketten

Befolkningsregistercentralens blankett för registrering av barnet får föräldrarna per post. På den skrivs barnets alla förnamn och efternamn och faddrarnas fullständiga namn och församling. Blanketten ges till prästen vid dopet.

Före dopet

Sök ett datum som passar släkt och vänner. Dopen placerar vi helst in på söndagar, men också lördagar eller vardagskvällar är tänkbara. Söndagar kan dopen i allmänhet hållas tidigast kl 14 och lördagar tidigast kl 15.

Bestäm om dopet skall hållas i en kyrka, hemma, eller på annan plats. Våra kyrkor är Sibbo kyrka, Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid och Norra Paipis bykyrka. Dop kan också hållas i Söderkulla församlingssal.

Ring pastorsexpeditionen, som bokar prästen. Vill man ha en bestämd präst gäller det att ta reda på när just den prästen har arbetstur. Vill man ha dopet i en kyrka eller annan församlingslokal kan man boka alltsammans på en gång. Om dopet hålls i kyrkan kan man få en kantor med för att spela och leda sången. Det här är ändå  inte alltid möjligt: fråga på pastorsexpeditionen.

Läs mera om när det kostar något att hyra en kyrka eller en församlingssal  här

Bjud gäster så ni blir lagom många. Det viktiga är att det blir en fin dophögtid och att ni själva tycker att det ska bli roligt. Kolla, att det finns sittplatser för alla.

Välj faddrar åt barnet, och vidtala faddrarna i god tid. Den som skall döpas bör ha minst två faddrar, som är konfirmerade medlemmar av den evangelisk-lutherska kyrkan. Har man flere än två faddrar kan man också välja någon som hör till någon annan kristen kyrka som godkänner barndop. Sådana är t.ex. den anglikanska, romersk-katolska och grekisk-ortodoxa kyrkan, samt metodistkyrkan.

Faddrarna är barnets vuxna vänner. Faddrarnas traditionella uppgift har varit att ha hand om barnets kristna fostran tillsammans med föräldrarna. Det kan man göra tex. genom att samtala med barnet, ge kristna böcker som gåvor och delta i församlingens aktiviteter tillsammans med barnet. Faddrarnas speciella uppgift är att be för barnet. Vid dopet är faddrarna vittnen. Om de inte kan vara med utses två av de närvarande till dopvittnen.

Läs mera om detdär med faddrar här

Läs också om välsignelse av hem här