Gudstjänster


 I familjegudstjänsten får man nattvard - högtidligt och spännande
En del av de minsta får välsignelse i  stället
Foton F Lundell      

Vi håller gudstjänster varje söndag och helgdag, vissa vardagar också

Uppgifter hittar du i Händelsekalendern

I Sibbo kyrka hålls mässa sön- och helgdagar kl 12. Under en mässa firas alltid nattvard. Dethär är församlingens huvudgudstjänst, där kungörelserna om födda, förelysta och döda läses, och ljus tänds för de avlidna.

På Juldagen hålls gudstjänsten som julotta kl 8. På Nyårsdagen hålls mässan kl 18. Av särskilda orsaker kan gudstjänsten också annars hållas annan tid än kl 12. Det gäller tex. konfirmationsgudstjänster. Kontrollera därför tiden i Händelsekalendern, eller annonsering.

Gudstjänst utan nattvard hålls traditionellt på Långfredagen,  Självständighetsdagen och Juldagen. Av särskilda skäl också annars, men mycket sällan. Då annonserar vi gudstjänst, inte mässa.

Gudstjänsten hålls på svenska, och är öppen för vem som helst. Gudstjänsten räcker vanligen ca en timme.

Glutenfria oblater finns alltid att få i Sibbo kyrka. Säg åt prästen om du behöver en sådan. Prästen räcker då fram skrinet med de glutenfria oblaterna. Du tar själv en ur skrinet.

Alkoholfritt vin finns också. Säg till vid nattvarden om du vill ha.

Kollekt bärs upp vid de flesta gudstjänster. Läs vad Kyrkostyrelsen har bestämt om kollekterna. Läs här



Gudstjänster hålls också på följande platser:

Norra Paipis bykyrka, vissa söndagar kl 10, oftast med nattvard

Under högsommaren flyttar huvudgudstjänsten (mässan) vissa söndagar till Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid.

Servicehuset Linda i Söderkulla, vissa onsdagar kl 18 som veckomässa med nattvard

Närmare uppgifter om tider och medverkande ingår förutom i Händelsekalendern också i S:t Sigfrids Kungörelser och Kyrkpressen.

Det händer i gudstjänsten

Gudstjänsten leds av en präst. Kantorn står för orgelmusiken och leder psalmsången och församlingens del av det som sjungs i liturgin. Särskilt i festligare gudstjänster kan det finnas många medverkande: sångare, musiker, textläsare, förebedjare osv. Flere präster kan också dela på uppgifterna i gudstjänsten. Vid nattvarden kan prästen (liturgen) få hjälp av en eller flere assistenter. En vaktmästare bär upp kollekt - med hjälp av frivilliga om det är mycket folk i kyrkan.

Gudstjänsten är det viktigaste som händer i församlingen

Men för att deltagarna skall kunna uppleva det så behöver man känna till programmet under gudstjänsten, och också veta något om varför man gör som man gör. Det är inte heller bra om man känner sig osäker, eller är rädd att göra fel på något sätt.

Därför finns det alltid vid ingången tryckta programhäften, som man kan låna tillsammans med en psalmbok, under gudstjänsten. I häftet finns de texter som man läser med i, och de delar av gudstjänsten som man sjunger med i. Noter finns också. Där får man också veta när man skall stiga upp och sätta sej. Häftet kallar vi agenda.

Så gör man under nattvarden

När man har kommit så långt i gudstjänsten (mera mot slutet) att nattvarden börjar bjuder prästen, och säger något så man förstår att komma fram. På vägen tar man med sig en liten silverbägare. Sådana finns framdukade på ett par bord framför den första bänkraden. Bägaren håller man i handen under nattvarden.

Alla som vill gå till nattvarden kommer samtidigt fram till altaret. När det första "nattvardsbordet" blir fullt faller man på knä på det sk. altarskranket, där det finns en knäfallspall. Men har någon svårt att falla på knä går det också att ta emot nattvarden stående.

De som inte ryms med vid det första "nattvardsbordet" väntar stående på sin tur.

Det finns en rullstolsramp för den som behöver. Man kan då ta emot nattvarden sittande i rullstolen. Vid behov kan man också ta emot nattvarden sittande i någon av de första bänkarna längst framme. Men prästen som leder gudstjänsten behöver förstås veta att man vill det: säg åt vaktmästaren eller någon annan kyrkbesökare.

Under vissa familjemässor och på sommaren i Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid går nattvarden till så, att man får en oblat som man sedan doppar i den kalk (nattvardsbägare) som prästen eller assistenten räcker fram.

Om alkoholfritt vin och glutenfria oblater: se ovan.

Ovanligare sätt att fira gudstjänst

Man kan hålla gudstjänst på andra ställen än i kyrkor också. Sådant händer särskilt sommartid. Vi hade tex. en friluftsgudstjänst i samband med senaste hembygdsfest i juli. Läs mera om den, och titta på bilderna.

Läs här


Sidan uppdaterad 22.8.2011