Verandavikingarna bullrar igen


Håge Vikings favoritgömställe nära dammen som i folkmun kallas Hågedammen (se nedan)

                                                                                                                                                                                        Foton F Lundell

Vikings Veranda

är en samtalsgrupp för män som vågar vara män.

Vikingar utnyttjar vattenleder, varför det forntida Sibbeshamn tjänade som utgångsplats för strövtåg i bygden. Då det inte var ändamålsenligt att utnyttja Sibboån alltså. Ett exempel på detta är gästabuden på den sägenomspunna Nilsasgård. Dessa sägs pågå ännu i vår tid.

Man samlas en gång per månvarv (se Händelsekalendern).

Motto:

Den äger varg som vinner den

Ur Äldre Västgötalagen

Verandavikingakvädet

är den diktning som tillkommit till verandavikingarnas ära. Det är egentligen fråga om en drapa, som fokuserar på verandravikingarnas namnkunnige ledare, Patrik Viking.

Drapa (isländska: drápa) var i fornnordisk skaldedikt ett högstämt kväde (kvæði), ofta tillägnat en kung eller jarl. Drapan lästes upp eller sjöngs under ackompanjemang av strängaspel. Draporna är det mest betydande i skaldediktningen

Drapor diktades i huvudsak åren 970-1100. Senare diktades också drapor till bl.a. Jesu ära. Skalden läste själv upp dikten för den person som ärades, och hans följe. Så gick det säkert också till när Verandavikingakvädet skrevs. Skalden läste upp dikterna för Patrik Viking och  männen i hans hird. Någon av männen fick sedan lära sig drapan utantill. En drapa består av tre avdelningar: inngangr, stefjabalkr och slæmr ( ung.: inledning, textdel, avslutning). Avdelningarna avskiljs av återkommande verser (stävet). Drapan får oftast namn efter personen till vars ära den skrivits. Verandavikingakvädet anses därför allmänt till vardags ha gått under namnet Patrikdrápa.

Verandavikingakvädet innehåller en märklig episod
som ger djup och perspektiv också åt våra dagars luciafirande

Texten har djupt ovetenskapligt och något flyhänt av vissa forskare kallats en pastisch, formad efter allegoriska mått. Må vara hur det vill med den saken. Säkert är ändå, att översättningen vållat forskarna hvudbry på ett flertal punkter. Den tolkning som här nedan presenteras följer i huvudsak den s.k. Ärfving-översättningen, först publicerad 1894 i Hvittra Tidender.

Vi läser alltså tappert vidare i Verandavikingakvädet - vad där än må tima:

Tid är mig att rida
månlysta stigar
låta ystra fålen
flyga sin stig
Öde är sovbrits
Håge i natten
ses kisa mot månen
och flygande skyar

Väster han skall
om vindhemmets bro
vida skall ryktet
smidas som silvret
Mannen lär vara
mäktig på fjärdar
i tidiga åren
Men tiger i tankar
djupa och vilsna
nu Håge vår Viking
yngst väl i hirden
Vårdträd må fällas
innan han slumrar

Segle ej det skepp
som seglar med dig
fast förlig vind
efter fartyget blåser
Löpe ej den häst
som löper med dig
fast du flykta skall

Dolt sig i skogen
värnad av skuggor
famnad av snåren
ses väl av ingen
Håge som fruktar
att vald till Lucia
bli på Verandan
en kväll före ottan
då ljusen skall tändas

Håge med håret
guldblont och flygigt
väljs till sitt uppdrag
vanligt för kvinnor
finns dock ej någon
i högborg för männen
som möts på Verandan
självklart skall Håge
anförtros kronan
med tindrande ljusen

Ymnigt då svettas
Håge av tanken
att ej kunna komma
undan det ödet
tänker på huldaste
mön där i landet
som styrs av en påve
långt nere i söder

Lucia är namnet
på fröjdens gudinna
Håge vår Viking
tillber var timme
uppe i norrsken
Alltsen han färdats
på snabbaste draken
med vikingalasten
till landet i söder
mött av den sköna
Lucia som räckte
handen åt Håge
den  ljuvaste kvällen

Tänk om Lucia
får höra om Håge
o ve och fasa
Vist är att dväljas
djupt i ravinen
tills annan har utvalts
och Håge kan andas
ut för den gången

Foto F Lundell

Vi har även funnit tiden mogen att avslöja
en annan märklig episod i verandavikingarnas liv

Ställd på stranden
närmast vågen
Patrik Viking
Ned för slänten
genom dimman
ledd och dragen
Ängslig Helge
svettas ymnigt
fylld av ångest
bryderi

Blekgul måne
rund i fullhet
trotsar dimman
lyser hemligt
spegelbild
i tjärnens yta
lyssnar icke
dock den stunden
uppå Helges
bryderi

Ljusa måne
Helge tänkt väl
nalkas stranden
fisk må snärjas
lätt i sällsam
månekväll *)
Men vad sker då
dräktens spänne
lossnar elakt
och försvinner
ner i djupet
därav Helges
bryderi

*) Fullmånens ljus utnyttjades till utomhusaktiviteter, tex. fiske

Letar fåfängt
söker sedan
hövding store
mannens örnblick
skingrar dimman?
finner spännet?
löser Helges
bryderi?

Förra året
just vid skörden
återkommen
stolte nordbon
Helge Viking
nått med hirden
världens ände
med den stora
mäkta staden
Miklagård *)
Trots det löje
Helge väckte
då han icke
kunde neka
hustrun Sigrun
följa skeppet
åka med
gav visst Helge
bryderi

*)  Miklagård (Miklagarðr, av mikla el. mykil = stor och gård = handelsplats), vikingarnas namn på Konstantinopel

Den uppmärksamma läsaren finner för övrigt här en märklig namnlikhet. Helge Hundingsbane får ombord på sitt långskepp besök av Sigrun, en valkyria som kan rida genom luften och över havet, och som känner till hans stordåd. Då blir han förälskad i Sigrun. (HH förekommer i Völsungasagan och Den poetiska eddan). Historien upprepar sig alltså.

Sigrun fick då
nya namnet
Röda flickan *)
köpte Helge
blanka spännet
gav som minne
Alla dagar
har han burit
spännet synligt
tills den kvällen
månen lyste
dimman lagt sig
vattnet slukar
spänne väcker
bryderi

*) Enligt irisk tradition var ingen ruaidh " Röda flickan" som i slutet av 900-talet härjade i trakten av Ulster på Irland i spetsen för en vikingaflotta.

Viking efter viking kallas
strax av Patrik ner till stranden
möter synen där i dimman
fylld av oro rädes Helge
Sigruns vrede då han fumlat
främst bland vikings ägodelar
glimmar spännet är dock borta
Snart de alla löpt på stranden
hövding springer - så gör alla
hövding ålar - alla följer
gräset vikes läggs till vila
hövding dyker - liksom alla
Sist hörs blöta skaran hurra
ekot skallar milavida
Sigruns spänne
återfunnet
löser Helges
bryderi




Tala med Patrik Viking
med rätta anvisad
säte och stämma
mellan högstolparna


Läs också tidigare avsnitt av Verandavikingakvädet

Läs här





















Sidan uppdaterad 6.1.2012