• Du är inne
• Församlingen för dej, sibbobo
• Sånt händer
• Och var det händer
• Dop, vigsel, begravning
• Kanslierna
• Tag kontakt
• S:t Sigfrids Kungörelser
• S:t Sigfrid?
• Vad får jag för kyrkoskatten?
• Till dej sibbobo därborta
• Vänner i viken
• Suomeksi
• Galleri
• PS

S:t Sigfrid?

Sibbo gamla kyrka är helgad åt S:t Sigfrid.
Men vem var han egentligen?

S:t Sigfrid, som vi här kallar Sankte, var missionsbiskop. Hans helgondag är 15.2.
Då dog han år 1067. Han kom som engelsk missionär till Sverige och lät bygga en rad
kyrkor. Han är begraven i Växjö domkyrka. Helgonskrinet förstördes på1600-talet.

Foto F Lundell    

Enligt västgötalagen

döpte Sankte Olof Skötkonung i Husaby, och  blev Skaras förste biskop.  Adam av Bremen (kyrkohistoriker på 1000-talet) uppger ändå, att förste skarabiskopen hette Thurgot. Det  är möjligt, att den gode Adam inte bara hade sitt huvud för sig. Han kan faktiskt ha haft rätt, säger forskarna, och nickar eftertänksamt.

S:t Sigfrids källa invid Husaby kyrka, där första kristna kungen döptes, ansågs under medeltiden ha helande kraft, och blev ett vallfartsmål för pilgrimer. Numera är källan så ynkligt liten, att man kan ha sina tvivel om den helande kraften.*)

Olof Skötkonung var först om att vara kung över både Svealand och Götaland. I stadskungadömet Sigtuna slogs på 1000-talet mynt med hans bild. Tyvärr blir vi ändå inte klokare i frågan hur han såg ut, eftersom bilden egentligen tycks ha föreställt engelske kungen. Men kung som kung...

Sankte har nog funnits i verkligheten

Sigfridslegenden, som vi har i en uppteckning från 1205, ser Sankte som viktigaste missionär när Sverige blev kristet. Men de historiska källorna är oeniga om detaljer i Sanktes CV.

Grundades Växjö stift av Sankte på 1000-talet? Icke sa Nicke.
Var Sankte ärkebiskop av York? Icke det heller.
Så legenden är inte helt tillförlitlig.

Det kan ha funnits två Sigfrid som har blivit en enda. Men en Sigfrid (allas vår Sankte) var faktiskt engelsman, höll i gång med missionerandet i Sverige, begravdes i Växjö och blev helgonförklarad.

Redan före kristen tid

hölls marknaden Seffrasmessemarken i Växjö 15.2. Under medeltiden blev vallfärderna till Sanktes grav i Växjö domkyrka en folkrörelse. Påven Clemens V utfärdade år 1352  avlatsförmåner. Alla som besökte Växjö kyrka på S:t Sigfridsdagen fick 140 dagars avlat.

Det betydde, att man lugnt kunde räkna med förlåtelse för både det ena och det andra ända till Ulf-dagen 5 juli. Och på det sättet var både Valborgsmäss och Midsommar säkrade - då kunde man ju inte alltid hålla sig i skinnet.

6 juli var det dags igen.

Förutsatt att man tagit det lilla lugna dagen innan.  En vallfärd till kyrkan den dagen
medförde 100 dagars avlat. Så förlåtelsen var den gången i kraft till 13 oktober. Och då var det dags för hundradagarskuren igen. Då var man inne i oxveckorna, som kanske inte var så riskabla. Det var kallt och mörkt och folk uppförde sig hyfsat i stugorna.

Det lönade sig alltså

att besöka domkyrkan några gånger i året. Det här är ingalunda att driva med förfäderna på 1300-talet. Många räknade faktiskt så här. Clemens hade koll, alltså.

Också om de flesta naturligtvis var fromma och gudfruktiga året runt, och inte kunde göra en fluga förnär.

Kung Olof (inte han på bilden) som blivit kristen hade enligt legenden bett sin vän engelske kungen skicka någon att undervisa honom i kristen tro. Vår Sankte var frivillig, vilket vi nog tror om honom.

"Han hade de svåraste vägar att gå. Genom täta skogar, över branta berg och klippor kom han till det land som heter Värend,  den sydligaste delen av Sverige. Mycket gott fanns i landet, fiskrika floder, bin och honung, ängar och fruktbara åkrar, täta och vidsträckta skogar med talrikt villebråd. Till denna bygd anlände den helige ärkebiskop Sigfrid av York, och han kom, ledd av Herren, till den plats som numera heter Växjö. Där har man till ära för helgonet och den helige Johannes Döparen byggt en stenkyrka, som är biskopssäte ännu idag. - Hans tre systersöner var med honom. De tillhörde cluniacensorden och hette Unaman, Sunaman och Vinaman. Eftersom den helige mannen var medtagen av sina mödor och ville stärka sina lemmar med vilans lugn, unnade han sig en kort sömn. Gudsmannen somnade och fick se Herrens ängel komma i strålande skrud, och ängeln sa till honom: Stig upp Du Guds älskade och följ mig. Ängeln förde honom till en plats, som ängeln utstakade såsom platsen för hans blivande kyrka."      (Ur Sigfridslegenden)

Sankte omvände befolkningen

till kristendomen - förmodligen fanns redan en del kristna i trakten. När Sankte stack iväg för att döpa kungen passade hedningarna på att dräpa systersönerna. När Sankte kom tillbaka till Växjö blev mänskorna så kristna så kristna igen.

Sankte bodde sedan på olika orter i Sverige. Han sysslade överallt med byggnadsverksamhet: kyrkor restes på flere platser. Men när Sankte blev gammal återvände har till Växjö.

Sankte var ett av de helgon som under senmedeltiden räknades som rikets skyddspatroner. Andra var tex.  Erik, Lars och Olav (se bilden).  Kulten kring skyddspatronerna fanns redan på 1370-talet men blev central på 1400-talet. År 1465 bestämdes, att en särskild mässa skulle hållas för skyddspatronerna varje dag. Det kan förklara varför just vår gamla kyrka i Sibbo som enda kyrka i Finland helgades åt S:t Sigfrid: den byggdes vid lämplig tidpunkt.
                                                                                                           Fjalar Lundell

*) Husaby källa var målet för vår långa pilgrimsvandring sommaren 2003. Före oss hade källan besökts bl.a. av
HKH Kronprinsessan Victoria. Hon hade ristat in sin namnteckning: Victoria was here, eller något likande var det i alla fall. Husaby var också platsen där Svenska kyrkan firade 1000 år av kristen tro, år 2000.