Dop
I den evangelisk-lutherska kyrkan är det vanligast att barnet döps när det är ca 1-2 månader. Spädbarnsdopet uttrycker dopets gränslöshet: det är en Guds gåva som ges utan krav.
Man kan också döpas som konfirmand (i konfirmationen bekräftar man sitt dop) eller som vuxen, för att man själv kommit fram till att man vill bli döpt, men då är reglerna annorlunda. Den som redan är döpt får inte döpas på nytt. Vår kyrka godkänner alla dop som har skett i Faderns, Sonens och den heliga Andens namn, och där vatten har använts.
Namnet
Dop och namngivning ska inte blandas ihop. Varje barn får 1-4 förnamn oberoende av om det döps eller inte. I dopet döps man in i Guds familj. Namnet som barnet ofta redan har fått nämns i dopet. Namnet är en symbol för personen. Medan efternamnet ofta visar släktskapet, handlar förnamnet om mänskan och mig som individ.
Ibland väljer föräldrarna ett förnamn som "går i släkten". Eller också väljer de ett namn som betyder något särskilt. Eller ett namn som de annars bara tycker om. Det är bra att tänka på hur barnets namn kan komma att användas. Kan barnet få problem med namnet? Är det tex. svårt att uttala eller skriva, eller alltför främmande?
Före dopet
Sök ett datum som passar släkt och vänner. Dopen placerar vi helst in på söndagar, men också lördagar eller vardagskvällar är tänkbara. Söndagar kan dopen i allmänhet hållas tidigast kl 14 och lördagar tidigast kl 15.
Bestäm om dopet skall hållas i en kyrka, hemma, eller på annan plats. Våra kyrkor är Sibbo kyrka, Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid, Söderkulla kyrka och Norra Paipis bykyrka.
Bjud gäster så ni blir lagom många. Det viktiga är att det blir en fin dophögtid och att ni själva tycker att det ska bli roligt. Kolla, att det finns sittplatser för alla.
Välj faddrar åt barnet, och vidtala faddrarna i god tid. Den som skall döpas bör ha minst en fadder, som är konfirmerad medlem av den evangelisk-lutherska kyrkan. Har man flere än en fadder kan man också välja någon som hör till någon annan kristen kyrka som godkänner barndop. Sådana är t.ex. den anglikanska, romersk-katolska och grekisk-ortodoxa kyrkan, samt metodistkyrkan.
Faddrarna är barnets vuxna vänner. Faddrarnas traditionella uppgift har varit att ha hand om barnets kristna fostran tillsammans med föräldrarna. Det kan man göra tex. genom att samtala med barnet, ge kristna böcker som gåvor och delta i församlingens aktiviteter tillsammans med barnet. Faddrarnas speciella uppgift är att be för barnet. Vid dopet är faddrarna vittnen. Om de inte kan vara med utses två av de närvarande till dopvittnen.